Om Yrkeshögskolan

Om Yrkeshögskolan

Inom yrkeshögskolan finns två utbildningsformer, Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning), och kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning). Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden, och KY-utbildningarna kan sägas vara YH-utbildningarnas föregångare. KY-utbildningar har funnits i cirka 15 år, medan yrkeshögskolans första utbildningar startade hösten 2009, vilket var 89 stycken inom olika branscher runt om i Sverige, efter att den nya yrkeshögskolan etablerats. Så småningom kommer alla utbildningar inom yrkeshögskolan att vara YH-utbildningar, men under en övergångsperiod kommer båda utbildningsformerna att finnas. Tanken bakom yrkeshögskolans utbildningar är att de ska finnas när och där de behövs. Det innebär att innehåll och inriktning på utbildningarna varierar, och att nya utbildningar inom yrkeshögskolan startar och gamla läggs ner allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras.

För att säkerställa att utbildningarna på yrkeshögskolan motsvarar de krav som ställs i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare. Det innebär att de är aktiva i både planering och genomförande av utbildningarna. Innehållet i utbildningarna på yrkeshögskolan bygger på kunskap som uppkommit vid produktionen av varor och tjänster, och de syftar till att leda till jobb direkt efter examen. De allra flesta utbildningar inom yrkeshögskolan kombinerar också teori med praktik ute på en arbetsplats. Det kallas även för ”Lärande i arbete” (LIA). Genom LIA:n får du som studerande arbetslivserfarenhet redan under studietiden, och dessutom kontakt med möjliga arbetsgivare redan innan du är klar. Det här ger dig som student ett försprång efter examen, när det är dags att söka jobb.

KY-utbildningar och utbildningar på yrkeshögskolan är likvärdiga och håller samma kvalitet. Däremot styrs KY- och YH-utbildningar av olika lagar och förordningar och de skiljer sig därför åt till exempel när det gäller poängsystem och examensbeteckningar. Utbildningar på ett års heltidsstudier (minst 200 poäng) på yrkeshögskolan leder till yrkeshögskoleexamen. Dessutom finns en kvalificerad yrkeshögskoleexamen för dem som läst under två år (minst 400 poäng). En del utbildningar avslutas inte med examen, för dessa utfärdas ett utbildningsbevis. Observera att YH-poäng inte är samma sak som högskolepoäng (hp). Ett års heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.

KY-utbildningarna är mellan ett och tre år långa och leder till en kvalificerad yrkesexamen. En KY-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Det innebär att en utbildning på ett år motsvarar 40 KY-poäng, en två-årig utbildning är på 80 KY-poäng etc.

Utbildningar på yrkeshögskolan anordnas av många skilda aktörer på många platser i landet. Det finns både offentliga utbildningsanordnare, t.ex. högskolor, och privata, både stora företag och små organisationer och utbildningarna ges inom de områden där kvalificerad arbetskraft behövs. Varje utbildningsanordnare måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillståndet följer rätt till statsbidrag och examensrätt. Det finns specifika kriterier för tillståndsgivning, som tar hänsyn både till utbildningens kvalitet och arbetsmarknadens behov. 

Sök bland de nya yrkeshögskoleutbildningarna här

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar tillstånd, granskar utbildningarnas kvalitet, följer upp resultat och gör den samlade bedömningen av arbetsmarknadens behov av utbildning.

Yrkeshögskolan bildades med utgångspunkt i de eftergymnasiala yrkesutbildningarna utanför högskolan som nu finns. Dessa utbildningsformer samlas under Yrkeshögskolan: