Praktiska utbildningar som ger jobb

I juli 2009 bildades Myndigheten för Yrkeshögskolan (Yh-myndigheten). De ansvarar för eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan. I den nya Yrkeshögskolan ingår bl.a yrkeshögskoleutbildningar (Yh) och kvalificerade yrkes-högskoleutbildningar (Ky). De är uppbyggda på så sätt att de ska kunna leda till jobb efter examen, och en rapport som Statistiska Centralbyrån släppte i mars 2008 visar att nio av tio personer har jobb efter att de tagit examen.

Ky-utbildningar har funnits i det svenska utbildnings-systemet sedan 2002 och kan sägas vara Yh-utbildningarnas föregångare. Sedan sommaren 2009 ingår Ky-utbildningar i Yrkeshögskolan men så småningom kommer alla utbildningar inom Yrkeshögskolan att vara Yh-utbildningar.  Under en övergångsperiod (längst fram till 2013) kommer både Ky- och Yh-utbildningar att finnas.

Utöver detta ansvarar Yh-myndigheten för frågor som rör kompletterande utbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken.

Både Ky-och Yh-utbildningar är eftergymnasiala yrkesutbildningar med stark koppling till arbetslivet.  Men de styrs av olika lagar och förordningar, vilket innebär att de skiljer sig åt i vissa avseenden som längd, poängsystem, betygssystem och examen.

Intresset för Ky och Yh har ökat

Ky- och Yh-utbildningar är skapade och anpassade efter ett specifikt behov på arbetsmarknaden. Det innebär att innehåll och inriktning på utbildningarna varierar, och att nya ut-bildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras.

Intresset för Ky- och Yh-utbildningar har sedan starten varit hög och under det senaste året har intresset bara ökat. Anledningen till detta anses vara ett enastående studieresultat och ett nära samarbete med arbetsmarknaden.  Eftersom Ky-utbildningar successivt kommer att ersättas av Yh-utbildningar finns det idag inte ett lika stort utbud Ky-utbildningar att välja bland. Antalet Yh-utbildningar har i sin tur ökat markant, en ökning som kommer att fortsätta.

Avgiftsfria och CSN-berättigade

Ky- och Yh-utbildningar är varken forskningsanknutna eller direkt vetenskapliga som högskoleutbildningar. Ky- och Yh-utbildningar vilar snarare på en grund av kunskap som uppkommit vid produktionen av varor och tjänster och sedan anpassats utifrån arbetslivets krav på kompetens. Ky- och Yh-utbildningarna är avgiftsfria och godkända av Centrala Studiestödsnämnden, CSN.

När du läser en Ky- eller Yh-utbildning får du kvalificerade yrkeshögskolepoäng (Ky-poäng) eller yrkeshögskolepoäng (Yh-poäng). Ett års heltidsstudier på en Ky-utbildning motsvarar 40 Ky-poäng och ett års heltidsstudier på en Yh-utbildning motsvarar 200 Yh-poäng. Observera att Ky-poäng och Yh-poäng inte är samma sak som högskolepoäng (hp). Ett års heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.

Praktiken är viktig

En av de största anledning-arna till att Ky- och Yh-utbildningar har blivit så pass populära är praktiken. Alla Ky-utbildningar innehåller minst en tredjedel praktik ute på en arbetsplats. Merparten av Yh-utbildningarna innehåller praktik där man som student får möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken. Praktikperioderna i en Ky- och Yh-utbildning kallas för Lärande I Arbete, LIA, och det är ett ypperligt tillfälle för studenten att få en större arbetslivserfarenhet samt att knyta kontakter inom branschen. Ky-utbildningarna är även relativt korta, mellan 1-3 år medan Yh-utbildningarna inte har någon övre gräns.

När det kommer till examen, kan Ky-utbildningar leda till en Kvalificerad yrkesexamen medan Yh-utbildningar som är minst ett år långa kan leda till en  Yrkeshögskoleexamen  och Yh-utbildningar som är minst två år långa kan leda till Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Yrkeshög-skoleexamen kräver att Yh-utbildningen omfattar minst 200 Yh-poäng medan kvalificerad yrkeshögskoleexamen kräver att Yh-utbildningen omfattar minst 400 Yh-poäng, att minst 25 procent av utbildningstiden är LIA och att ett examensarbete ingår i utbildningen.

Kursstarter över hela året

När man ska söka till en Ky- eller Yh-utbildning är det viktigt att veta att man söker direkt till utbildningsanordnaren. Det betyder att ansökningsdatum och kursstarter ligger utspridda över hela året. De flesta utbildningar startar dock på hösten och ansökningshandlingarna ska vara inne på våren. Observera att det finns skillnader i förkunskapskraven, t.ex.för Ky-utbildningar gäller fortfarande den så kallade 25:4-regeln.

Peter fick jobb innan sin examen

Peter Warghagen, 25 år,  från Stockholm började en Ky-utbildning hösten 2007. Han hade tidigare pluggat på universitet i Stockholm, men kände att högskolestudierna inte var något för honom.

– Jag kände att en Ky-utbildning passade bättre för mig och att den skulle ge större möjligheter till att få jobb. En annan anledning var att utbildningarna är lite kortare och självklart praktiken, att man får erfarenheter och kontakter från branschen, säger Peter.

Peter gick en marknadsförings- och medieutbildning i Stockholm under två år och han tycker att Ky-utbildningen uppfyllde hans förväntningar.

– Jag tyckte det var mycket ”skryt” i förväg om att Ky-utbildningar var så bra för att man fick så mycket kontakt med branschen, det var något som jag kände mig lite skeptisk till i förväg. Men det stämde verkligen. Sen så var utbildningen verkligen praktisk, man lärde sig inget teoretiskt utan att på något sätt få tillämpa det, säger Peter.

Under Peters Ky-utbildning hade han tre praktikperioder. Efter sin andra praktikperiod fick han extraarbete och redan innan utbildningen var färdig hade han fått en anställning från samma företag. Där har Peter blivit kvar sedan han tog sin examen i juni 2009.